Rapporter och statistik indikerar att lönegapet minskar, men stämmer verkligen detta? Det beror helt på hur man ser det – gapet växer nämligen ju längre man arbetar.
Det är skillnad på lönen mellan kvinnor och män, och desto större växer gapet ju längre vi varit aktiva i arbetslivet. I ett arbetsliv innebär detta ett snitt på 2,8 miljoner kronor för en akademikerkvinna under ett arbetsliv, och det blir ju en hel del pengar. Dock visar siffror som Medlingsinstitutet tagit fram att kvinnor också jobbar mindre, vilket sägs som orsak till att lönen också skiljer sig. Så vad är sanningen? Det är svårt att säga. Men enligt denna undersökning som Svenska Dagbladet presenterar från just Medlingsinstitutet är det först efter ett par år in i arbetslivet som gapet blir större som sagt. Frågan som då måste ställas är dock solklar: varför jobbar kvinnor mindre än män? Många pekar på mammaledighet och liknande vilket länge varit kutym för kvinnan att axla, men med obligatoriska pappamånader kan detta komma att vända, men det får framtiden utvisa.
Hur mycket har löneskillnaden minskat?
Löneskillnaden har under 2016 minskat med 0,5 procentenheter och är nu 12 procents skillnad enligt undersökningen. Inte en stor minskning på ett fortsatt stort gap, men det är trots allt en bättring. Vad man tror varit en bidragande faktor till detta är att man satsat extra på yrken som är starkt kvinnodominerade såsom lärare och undersköterskor de senaste åren. Och sett över tid har detta gett en minskning på 4,5 procentenheter sedan 2005. Så kort sagt kan man säga att det i alla fall går framåt, om än väldigt långsamt.
Såhär såg det ut genomsnittligt 2016:
- 32 800 kronor i lön i månaden
- Kvinnor tjänade i snitt 88 procent av männens löner
- 10 % av alla yrkesverksamma (kön bortsett här) tjänar sämre än 22 000 kronor
- 10 % procent tjänar mer än 46 400 kronor i månaden (kön bortsett här med)